Äntligen! Nu är det bokat! I början av juni tar jag med mig min lilla familj och åker till Stockholm. Där ska vi bland annat bli fotograferade av superhärliga Juliana Wiklund. 

 

Jag fotar mina barn ganska ofta, men vi föräldrar hamnar ju aldrig på bild tillsammans med barnen. Och för mig är det viktigt att barnen faktiskt får med sig fina minnen på oss så som vi är nu. Jag känner mig inte bekväm framför kameran och min kropp ser inte ut så som jag skulle önska - men vem bryr sig. Jag är jag nu och bara för att jag väger några kilon för mycket så ska jag inte låta bli att föreviga vår lilla familj. Vill inte vänta och vänta och vänta, för en vacker dag kanske det är försent. Man vet ju aldrig vad som händer i livet. Det här är något som jag vill ge mina barn! :)

 

Längtar som 17 till vår lilla familjehelg i Stockholm!!! Är det någon som har tips på roliga aktiviteter i Sthlm?

Jag tog några fler bilder igår när vi var i ishallen och tänkte att jag skulle dela med mig ♥ Första gången på skridskor för båda pojkarna!

Idag har vi invigt julklappsskridskorna ♥
Vi ska försöka åka imorgon också. Efter det tror jag att åtminstone Oliver klarar av att "åka" utan stöd. Det är fördelen med att börja när man är så pass liten, man tänker liksom inte vad det är man gör eller hur man ska göra det. Man bara gör. :)

Barnen hade julbord på dagis och fick göra sina egna placeringskort ♥ Oliver kan m a o skriva sitt eget namn!!! :D

Det vankas anka! Det var 11 hungriga magar som satte sig till bords för att äta årets 3 julankor ♥ Smaskigt, smaskigt!

 

Spara - Vet inte - Slänga

Bra jobbat mina pojkar!

 

Det är snart 4 år sedan jag lämnade min akademiska karriär. Sedan dess får jag nöja mig med att ta del av det allra bästa från vetenskapsvärlden genom att frossa i tv-sändningarna från Nobeldagens prisutdelningar och nobelmiddagen.

 

Nobeldagen väcker känslor hos mig. Det är en dag som får mig att minnas och tänka tillbaka på min barndom och på de drömmar jag hade. Detta pga att jag bland annat drömde om att ta nobelpriset :) Jag hade minsann höga mål och krav på mig själv redan då! ;)  Det är så mycket mer som bubblar upp inom mig och det skulle bli en hel roman om jag skulle dela med mig av allt.

 

Något som jag tänker på är att en av mina drömmar var att bli fotograf :) En dröm som jag aldrig trodde att jag skulle kunna uppnå. Att få nobelpriset kändes liksom lite mer möjligt, av olika anledningar.

 

En annan dröm jag hade var att bli författare och jag tror att det är där min allra största talang ligger. Men det är också ett yrke som jag tror skulle ta alltför mycket från mig. Jag skulle bli helt inåtvänd, jobba hela nätterna och sova på dagarna (eller möjligen inte sova alls). Det är på nätterna jag skriver som bäst :) Skulle inte fungera så bra med familjelivet. Och det skulle påverka mig för mycket mentalt.

 

Nobeldagen får mig också att tänka på och sakna alla goa människor på universitetet <3

 

Jag kommer också att tänka på hur fantastiskt livet är. Att vi som organismer faktiskt fungerar, att alla celler i kroppen är fantastiska och att livet i sig självt är så otroligt mycket mer än vad vi egentligen kan förstå. Jag tänker på när ett barn blir till - att det är ett mirakel att två celler som smälter samman kan bilda en ny individ. Att ur dessa två celler skapas en hel rad nya celler med olika uppgifter i kroppen.

 

Jag tänker på alla proteiner i dessa celler som har sin alldeles egna speciella uppgift och vilket under det är att de här proteinerna kan bildas på rätt sätt, vid rätt tillfälle och i rätt cell.

 

Jag blir så medveten om hur skört livet är och jag kommer också in på funderingar som ligger nära det jobb jag har som gravid-, nyfödd- och babyfotograf. Med tanke på alla små byggstenar som måste fungera perfekt för att en bebis ska bli till är det egentligen lite underligt att det faktiskt blir rätt så ofta.

 

Att något går snett under graviditeten är med andra ord egentligen inget konstigt, men självklart otroligt tragiskt för dem som förlorar ett barn före eller strax efter födseln. Eller för dem som inte kan bli med barn. Det här är något som jag tänkt mycket på sedan jag bestämde mig för att jag skulle starta med nyföddfotograferingar. Och tankarna blir större just vid Nobeldagen <3

 

Så ikväll har jag tillåtit mig att vara lite nostalgisk, lite känslomässig och att vara lite extra förundrad över livet. För det är fantastiskt!

Wow!!! Jag säger bara WOW! P!NK är min idol, for sure!!!!