Jeroen tittade på datorn igår och såg att datumet då saker började gå snett med min primära hårddisk var den 1 september. Dagen då jag startade mitt företag. Va? Nästan så att man vill skratta lite. Men ändå inte.

Det verkar vara lite värre med hårddisken än vad jag ville erkänna från början. Jag tror att min hjälte till sambo tittar på den en sista gång nu för att se om det är något han kan lösa. Annars provar vi att skicka in den någonstans.

Det allra allra mesta finns på en backupdisk som jag jobbar mot nu, men fy tusan vad jobbigt det känns!

Jag sa häromdagen att det kändes lite konstigt att allt gick så bra och att jag bara väntade på bakslaget. Nu kom det. Med buller och bång.

Jag ska tillägga att det allra mesta finns som säkerhetskopior. I alla fall vad gäller orginalbilder. Redigerade bilder har jag varit slarvigare med att göra backup på. Men det går ju att göra om...

Den här bilden på nyfödda Mirandas hand ovanpå mammas och pappas händer får ge mig lite värme och kärlek... ;)